En sådan bra dag
Idag var det en sådan bra dag, SL fungerade inte (som vanligt) men det bekymrade inte mig så som det gjorde andra. Anledningen var att en gammal vän till mig satte sig mitt emot, trött var hon också, inte alls på humör för att prata, och jag som verkligen ville läsa ut min bok "Gone Girl" ville inte heller prata. Men det visade sig att en konversation verkligen ville fram och det slutade med att båda kände WOW! Vilken härlig dag. Jag berättade om mina drömmar med att resa och hon berättade om allt som förändras i hennes liv. Vi kommer sakta men säkert fram till att vi tänker, drömmer och fruktar liknande saker. Det kändes bra. Det kändes bra att veta att det finns fler som känner samma sak, vi pratade resor, mat, skola, träning och en massa annat på de ynka 25 minuterna vi hade.
Tack! Tack för samtalet, det gav mig en drivkraft för dagen!
På gymmet flög tankarna omkring, precis som det brukar göra. Jag dagdrömmer och när jag låter de drömmarna ta över då kan jag hamna långt. Idag var en sådan dag där jag tänkte på hur kommande dagar skulle vara, en person som jag har alltid fullspäckat schema, många förstår inte hur jag bär mig åt men det funkar. Eller gör det. Kom i alla fall fram till att nu tar jag tag i denna komplicerade kurs jag har som är på engelska. Men vilken fantastisk lärare jag har, han är ca 29 år och är från AmerikaT, därav förstår man kanske att han pratar i ca 110km/h och drar en massa konstiga skämt som man skrattar åt även om de verkligen är dåliga.
Idag var en bra dag! Ibland kan synen av en vän göra små underverk. Idag fick jag den synen, det var när jag var på väg till min föreläsning och min vän som alltid får det där lite större leendet när han ser mig ropar "Hej Oli" och ger mig en bamsekram, jag berättar om mina bekymmer och han säger alltid den rätta saken som får en att må bra. Tack min vän! Han är även den som alltid ställer upp, speciellt på när jag behöver en massage, en sån där massage som klickar upp alla knutar i ryggen och avslutas med en fantastisk bamsekram.
Han, min vän, är en bra vän!
Idag var en bra dag, så idag blev det ett gladare inlägg, idag har jag tränat, och då mår man alltid lite bättre.
EnKramFleraKramar
Tack! Tack för samtalet, det gav mig en drivkraft för dagen!
På gymmet flög tankarna omkring, precis som det brukar göra. Jag dagdrömmer och när jag låter de drömmarna ta över då kan jag hamna långt. Idag var en sådan dag där jag tänkte på hur kommande dagar skulle vara, en person som jag har alltid fullspäckat schema, många förstår inte hur jag bär mig åt men det funkar. Eller gör det. Kom i alla fall fram till att nu tar jag tag i denna komplicerade kurs jag har som är på engelska. Men vilken fantastisk lärare jag har, han är ca 29 år och är från AmerikaT, därav förstår man kanske att han pratar i ca 110km/h och drar en massa konstiga skämt som man skrattar åt även om de verkligen är dåliga.
Idag var en bra dag! Ibland kan synen av en vän göra små underverk. Idag fick jag den synen, det var när jag var på väg till min föreläsning och min vän som alltid får det där lite större leendet när han ser mig ropar "Hej Oli" och ger mig en bamsekram, jag berättar om mina bekymmer och han säger alltid den rätta saken som får en att må bra. Tack min vän! Han är även den som alltid ställer upp, speciellt på när jag behöver en massage, en sån där massage som klickar upp alla knutar i ryggen och avslutas med en fantastisk bamsekram.
Han, min vän, är en bra vän!
Idag var en bra dag, så idag blev det ett gladare inlägg, idag har jag tränat, och då mår man alltid lite bättre.
EnKramFleraKramar
En natt många år senare
Det var så många år sedan att man inte minns hur det var att lägga ner sina tankar på svart och vitt. Uttrycka sina innersta tankar, skrev dagbok men den fick färre och färre inlägg för var månad man åldrades med. Ska det vara dags igen?
Hamnade på KTH, träffar vänner för livet och lever livet på kärlek från vänner, fest och skoj. Men den där tanken kommer alltid fram efter ett tag, skulle jag inte känt mig mer komplett om jag hade rest, gjort det jag alltid levt för och drömt efter, hjälpa till i alla världens hörn. Har dock många drömmar, dagdrömmer mig bort från denna värld var dag, när jag sitter på bussen, tar en promenad, sitter i föreläsningssalen och antecknar drastiskt.
Det är något med kvällar, speciellt en kväll som denna, då man sitter och har precis tittat på bilder från vänners äventyr, då man tänker "skulle inte jag ha gjort...". Jag är ung, men jag blir äldre.. varje dag, och min vardag ser likadan ut som alltid. Jag måste komma fram någonstans.
Läser igenom mina yngre dagars inlägg, en glad nybliven 18 åring som saknade fotbollen. Snart blir jag en nybliven 23 åring som saknar fotbollen något fruktansvärt. Tar alla tillfällen jag får till att resa tillbaka i tiden och smaka på euforin att stå och heja på en fotbollsmatch/hockeymatch vilken sport som helst egentligen!
Fast nu gymmar jag, jag gymmar mest för mig själv, lite för att göra mamma gla'. Jag hoppas på att gymmet lönar sig, vill kunna orka mer.
Jag vill göra mycket.
Och jag ska göra mycket!
Vill bara att det ska börja snart..
Livet är bra, det är kul! Njuter av var dag och är lycklig av att ha underbara människor omkring. Alltid veta att man är älskad. Det är fint. Har egentligen inget att klaga över, mitt liv är bra! Men jag drömmer, jag drömmer om att få uppleva världen, uppleva mig själv!
Sist jag upplevde mig själv var först 2007 och sedan 2009, då jag reste till ett litet område kallat Taizé. Detta magiska område är helt fantastiskt. Det finns en plats i världen där jag vet att här och nu står jag och bara jag och här står jag med fötterna på jorden och vet precis vart jag ska. Kallar mig själv troende men efter att jag är på denna plats så vet jag säkert vad jag tror på och varför. Jag måste tillbaka dit, snarast möjligt.
Jag drömmer om att få resa,
jag drömmer om att få resa till Brasilien, Rio se Jesus-statyn,
Grand Canyon, se stora klippor, bestiga berg, vandra i djungeln och bada i turkost vatten. Bada i korallrev och se färger jag annars bara sett på bilder.
En natt många år senare sitter jag här och skriver ner tankar, tankarna smyger sig fram och vill komma ut, och det får de göra, snart!
Hamnade på KTH, träffar vänner för livet och lever livet på kärlek från vänner, fest och skoj. Men den där tanken kommer alltid fram efter ett tag, skulle jag inte känt mig mer komplett om jag hade rest, gjort det jag alltid levt för och drömt efter, hjälpa till i alla världens hörn. Har dock många drömmar, dagdrömmer mig bort från denna värld var dag, när jag sitter på bussen, tar en promenad, sitter i föreläsningssalen och antecknar drastiskt.
Det är något med kvällar, speciellt en kväll som denna, då man sitter och har precis tittat på bilder från vänners äventyr, då man tänker "skulle inte jag ha gjort...". Jag är ung, men jag blir äldre.. varje dag, och min vardag ser likadan ut som alltid. Jag måste komma fram någonstans.
Läser igenom mina yngre dagars inlägg, en glad nybliven 18 åring som saknade fotbollen. Snart blir jag en nybliven 23 åring som saknar fotbollen något fruktansvärt. Tar alla tillfällen jag får till att resa tillbaka i tiden och smaka på euforin att stå och heja på en fotbollsmatch/hockeymatch vilken sport som helst egentligen!
Fast nu gymmar jag, jag gymmar mest för mig själv, lite för att göra mamma gla'. Jag hoppas på att gymmet lönar sig, vill kunna orka mer.
Jag vill göra mycket.
Och jag ska göra mycket!
Vill bara att det ska börja snart..
Livet är bra, det är kul! Njuter av var dag och är lycklig av att ha underbara människor omkring. Alltid veta att man är älskad. Det är fint. Har egentligen inget att klaga över, mitt liv är bra! Men jag drömmer, jag drömmer om att få uppleva världen, uppleva mig själv!
Sist jag upplevde mig själv var först 2007 och sedan 2009, då jag reste till ett litet område kallat Taizé. Detta magiska område är helt fantastiskt. Det finns en plats i världen där jag vet att här och nu står jag och bara jag och här står jag med fötterna på jorden och vet precis vart jag ska. Kallar mig själv troende men efter att jag är på denna plats så vet jag säkert vad jag tror på och varför. Jag måste tillbaka dit, snarast möjligt.
Jag drömmer om att få resa,
jag drömmer om att få resa till Brasilien, Rio se Jesus-statyn,
Grand Canyon, se stora klippor, bestiga berg, vandra i djungeln och bada i turkost vatten. Bada i korallrev och se färger jag annars bara sett på bilder.
En natt många år senare sitter jag här och skriver ner tankar, tankarna smyger sig fram och vill komma ut, och det får de göra, snart!
